HOPPSAN igår tog jordens resurser slut.

Igår tog jordens ekologiska budget slut. Idag lever vi på 2017 års resurser. Vi har övertrasserat eko-kontot och nu får vi låna vårtnaturkapital. Hoppsan.

Jag flyttar hemifrån på torsdag. En egen lägenhet och nya möjligheter att göra saker på mitt sätt. Helt klart så slår det an något i en, jag känner många som vid sin flytt hemifrån lovat sig själva att städa varje dag, börja träna, äta nyttigare osv. Även om jag väl också kan skriva under på allt det där har min ”riktiga” hang-up råkat bli minimal/zero waste (skräpbantning??). Alltså ambitionen att producera så lite skräp som möjligt.

Som vegan gör en redan en stor tjänst för miljön. Kött- och mejeriindustrin är minst sagt törstiga sådana och som vegan sparar en såväl vatten som utsläpp och mark. 

Men det går alltid att göra mer. 

Skräpbergen växer, farliga kemikalier läcker ut i vattnet och plastkonsumtionen når ständigt nya höjder. Vi använder engångsartiklar, inte bara papperstallrikar och plastbestick som i Sverige (till skillnad från i USA) mest används vid picknickar, utan även vardagsartiklar såsom bindor/tamponger, kaffefilter, bakplåtspapper, aluminiumfolie, plastfolie och sugrör. Ekologiska grönsaker är paketerade styckvis i plast, ris läggs i portionspåsar och godispåsar i plast är dubbelt så stora som de är fyllda. Plast, plast, plast. Visst är vi bra på att källsortera i Sverige, men många mjölkkartonger och brödpåsar hamnar ändå i soptunnan. Och även om återvinning är ett fantastiskt koncept är det inte tillräckligt. Medan aluminiumoch glas går att återvinna hur många gånger som helst är plast utslitet eftersju vändor.

Att nå ner till noll är kanske i det närmaste omöjligt, men det innebär inte att en inte kan minska ett par skostorlekar på sitt ekologiska fotavtryck. Det finns många förändringar att göra som inte inkräktar allt för mycket på vår bekväma livsstil. Är en därtill student med lite snål budget kan lösningarna vara intressanta även ur ett ekonomiskt perspektiv.

Några snabba tips:

• använd tygservetter istället för pappersservetter
• skippa plast- och aluminiumfolie och förvara rester i glasburkar (urdiskade syltburkar funkar fint!)
• använd menskopp istället för bindor och tamponger
• välj pappersförpackningar före plast när du handlar mat
• skippa single-servings (Nespressokapslar included……..)
• tvättnötter kan, utöver att användas som tvättmedel, också fungera som diskmedel, schampo och tvål
• köp te i lösvikt istället för tepåsar
• källsortera
• starta en kompost hemma
• köp återanvändbara kaffefilter och bakplåtspapper
• klipp gamla handdukar i mindre delar och använd istället för hushållspapper
• köp ”hårda” tvålar istället för flytande (inslagna i papper, inte i plast)
• använd tygpåsar istället för plastpåsar
• ha ett par bestick redo i väskan för att slippa använda plastbestick om du köper en sallad på Konsum.
• be att få ditt ta-medkaffe i en egen termosmugg
• ”Inget sugrör, tack!”

Köket är definitivt en plats där mycket kan göras för att spara in på skräpet, men även badrummet hyser många onödiga förpackningar och inte minst många kemikalier. Att göra egna produkter istället för att köpa färdiga kan således vara en mer klimatsmart, nyttigare och mer ekonomisk lösning.

TANDKRÄM:

3msk kokosolja
3msk bikarbonat
10 droppar pepparmyntsolja
(stevia)
Smält kokosoljan på låg värme. Blanda ihop allt och förvara i en tättslutande glasburk.

DEO:

1 del kokosolja
1 del potatismjöl
2 påsar alun
(några droppar eterisk olja)
Mortla alunet så fint det går. Smält kokosoljan på låg värme och blanda ihop allt. Kleta på!

ELLER:

1 del bikarbonat
2 delat Aloe Vera
(några droppar eterisk olja)
Blanda ihop och förvara i tättslutande glasburk.

ELLER:

Ta en skiva citron och gnid i armhålan :) 

LOTION:

Kokosolja/olivolja/sheasmör. Blanda med eteriska oljor, vaniljstång, kanelstång, rosenvatten eller annat kul för lite trevlig doft.

TVÄTTNÖTTER:
Kan användas till tvätt, disk, hemrengöring, tvål och schampo.

5st tvättnötter
1l vatten
Koka nötterna i vattnet i ca. 10 minuter. Sila av och använd önskad mängd till tidigare nämnda områden.

GRÖNSÅPA:

En miljövänlig mirakelprodukt som egentligen kan användas till allt. Den torkar varken ut hud eller hår och kan därför användas som tvål och schampo. Såpan går att diska med, att tvätta med och den kan späs ut med vatten för rengöring av ytor. Med några sprut såpvatten kan en få bukt med bladlöss och silverfiskar och låt oss icke förglömma vilka balla bubblor som kan blåsas med såpvatten.

Så, planen är alltså att dra ner på skräpslängandet och plastkonsumtionen. Det kanske går helt åt skogen. Eller så går det bra. Oavsett kommer jag skriva om det. Och om någon hänger på idén, pleeeeease berätta hur det går! 

Veganism och antirasism

I ett tidigare inlägg diskuterade jag hur feminism och veganism hänger ihop. Jag inser nu att inlägget är problematisk eftersom jag i texten när jag refererar till "kvinnor" och "icke-män" på ett väldigt uteslutande sätt framförallt hänvisar till vita/västerländska erfarenheter. Så lyssna istället på den här fantastiska människan som definitivt har mer koll.

Aph Ko everybody:

(OBS, första klippet innehåller en del obehagligt grafiskt material, men så sjukt viktiga ändå att ta del av)

Veganism och feminism går hand i hand.

(OBS. till följd av olika förtryckande strukturer har olika grupper olika möjlighet att i olika utsträckning manifestera sin veganism).

Veganism och feminism går hand i hand och att praktisera veganism är i mångt och mycket en feministisk handling. Tänkte spåna lite högt kring varför.

Liksom människor blir djur könade och deras förtryck skiljer sig beroende av huruvida individen fastställs som hona eller hane. Ett hondjurs (liksom en icke-mans) kropp och dess fortplantningsförmåga utnyttjas och exploateras för att tillhandahålla andra njutning. Vi kan ta kor som exempel. Korna tvångsinsemineras (=våldtas) genom att en lång metallsticka som laddats med tjursperma förs upp i deras vaginor. Syftet är att säkerställa kons mjölkproduktion eftersom en ny kalv innebär mer mjölk, samt såklart för att föda upp nya mjölkkor. När kalven fötts stjäls den från mamman inom ett par timmar (ja, även på ekologiska gårdar). Tjurkalvar skickas direkt eller inom två år till slakt. Honkalvarna föds upp på mjölkersättning medan mejerierna gör vinst på deras riktiga föda -deras mammas mjölk. När de är gamla nog upprepas cykeln och då de efter 5-6 år inte längre kan producera varken fler kalvar eller mer mjölk ses de som ”förbrukade” och förs till slakt. En kos naturliga livslängd är 20-25 år. Kan tillägga att buren där korna insemineras på engelska faktiskt kallas ”rape racks” av branschen.

Det var korna, men på samma sätt tvångsinsemineras grisar gång på gång i fläskindustrin och hönor avlas fram för att konstant lägga ägg, vilket sätter enorm press på deras kroppar och bidrar till skador och sjukdom. Hondjurens reproduktiva organ och förmåga exploateras ständigt.

Det kan diskuteras huruvida våldtäktsbegreppet ska användas i beskrivningen av hondjurs tvångsinseminationer. Kanske riskerar en att urvattna begreppet. Samtidigt tänker jag att tvångsinseminationerna faktiskt är med och bidrar till normalisering av våldtäkt och alltså i förlängningen är med och bidrar till våldtäktskulturen.

Det finns slående likheter mellan retoriken om våldtäkter, sexuellt ofredande osv. och språkbruket för att legitimera konsumtionen av animaliska produkter. ”Boys will be boys”, ”män can’t help themselves” när de ser ett par välformade tuttar” vs. ”jag skulle aldrig kunna ge upp kött, det är bara föör gott”, ”men alltså jag kan bara inte dricka mitt kaffe utan mjölk”. Retoriken döljer och normaliserar på samma sätt lidande till förmån för njutning. Dessutom finns en mängd studier som visar på samband mellan djurplågeri och våld mot kvinnor.

Såväl kvinnor som djur objektifieras, djur mer än människor ty dessa ses verkligen som saker oförmögna till tanke och känsla och som kan utnyttjas utan några som helst betänkligheter. Objektifiering är ett effektivt första steg till att rättfärdiga förtryck. Därtill blir kvinnor i reklamer, popkulturen osv. animalized (finns det ett svenskt ord?) och djur feminiserade för att ytterligare kunna profiteras på i patriarkatet. Snabba exempel på detta är Playboy-kaninerna, sexiga djurdräkter inför halloween eller att kalla unga tjejer för ”lammkött”. 

Kvinnors förtryck överlappar helt konkret med djurens och bägge 
förtrycken hjälper tillsammans till för att upprätthålla mannens maktposition i patriarkatet. Varför betraktas aktiviteter innehållande grymma inslag mot djur såsom jakt, grillning och köttätande framförallt som manliga? Varför behöver organisationer som PETA kampanjer som försäkrar män om att deras manlighet inte kommer kompromissas bara för att de börjar äta mer växtbaserad kost?

När vi nu ändå är inne på PETA... På samma sätt som jag är övertygad om att veganism bör vara en del av feminismen behöver veganrörelsen (akut!!) också ett feministiskt perspektiv. I olika kampanjer för att sprida veganism används kvinnokroppar på ett otroligt osmakligt och sexistiskt vis.  

För att nå totalt jämställdhet utan förtryck på alla plan måste alla förtryckta grupper räknas in. Det går inte att ranka förtryck eller förhålla sig till kampen med ett antingen-eller. Förtrycket sker intersektionellt och så bör även kampen föras. Ingen kamp för social rättvisa kan väl rimligtvis blunda för och därmed tillåta våld mot en underlägsen grupp?

”As feminist, to comsume raped and tortured non-human animal bodies, while fighting against rape culture, seems a topic worthy of discussion.” -Aph Ko, antirasistisk, feministisk och vegansk forskare och skribent.

Källor:

http://www.djurensratt.se/sites/default/files/mjolkfabriken.pdf

http://www.djurensratt.se/vara-fragor/djur-i-livsmedelsindustrin/kor-kalvar-tjurar

http://www.djurensratt.se/sites/default/files/honan_eller_agget_0.pdf

http://www.huffingtonpost.com/cathy-kangas/animal-cruelty-and-human-_b_2507551.html